När jag vaknar igen är jag på sjukhus, jag känner mycket väl igen det sedan alldeles nyligen då Harry hade knockat mig med dörren... Åh Harry snälla var här! Tänker jag för mig själv. 

- So you woke up finally...Säger en släpig röst från en säng tre meter ifrån mig som jag trodde var tom, men jag inser att det inte var särskilt konstigt. Figuren som ligger under de vita lakanen är minst lika blek som resten av inredningen och en massor av ställningar står runt omkring honom, jag tittar bort då jag inser att det går rör in i hans armar. 

- It does'nt hurt, these things, säger han och skrattar lite

- I really don't like needles..(STavning? Det ska inte stå nudlar utan nålar   ) Säger jag fortfarande tittandes bort.

- Thanks a lot, by the way, for giving me your jacket...Säger Zayn

- Zayn it was about your life! You'd might be dead now if you had'nt got them! Säger jag upprört

- Exactly, Säger han. Och jag förstår faktiskt att han nog kunde ha varit död nu. En sjuksköterska kommer in och säger att jag får lov att resa mig nu och provgå om jag känner för det. Jag reser mig och går och sätter mig på stolen vi Zayns brits (Säng) . 

- You know you have a lot to explane, Zayn! What happened?? Frågar jag

- Okay, honestly i don't really know.. But this is what i remember, it's a little blurry, you see.
Me, Niall & Liam was at home and disscusing, (Stavning? Diskuterade) sorry for this but yes, we were disscusing how boring it had been since you and Harry and Louis and Anna had started going away all the time alone. Then we heard someone knocking our door, we expected roomservice so we opened the door. A man out there said he wanted to talk to me alone, so the others went downstairs to the lobby. He said that he's girlfriend had broke up with him because she was so obsessed with me. I told him that i was sorry for him, but that stuff like that happens all the time and we can't help it. The man went agressiv so i told him to calm down, put then i pulled out a gun and started shooting at me. When he did'nt succed he got so very mad that he ran towards me and tore me down. He started to punch me and then he pulled me up on my feet and started to push me towards the balcony. The rest i think you saw. Säger Zayn och jag kan absolut inte tro det han just sagt, hur kan det finnas sådana människor? Zayn ser mitt chockade ansikts-uttryck och lägger sin hand över min. Sedan reser han sig och kysser mig! Jag vänder snabbt bort ansiktet och går bort till min brits vänd bort från honom, hur kan han göra så? Och framför allt varför? Försöker han förstöra mitt förhållande med Harry för att jag tar för mycket av hans tid??

Åh gud om jag bara kunde vara kär i en normal person med ett normalt liv! Men nej! Det vill jag inte! Jag vill ha Harry, Harry ingen annan!

- Lisa i'm sorry, i really am i just could'nt.....Börjar Zayn

- Would you please not talk to me right now, Zayn! Do you realise that you maybe have ruined my relationship with Harry? What do you think he will say when i tell him you kissed me? Säger jag upprört och jag ser att mina ord slår som en pisksnärt rakt upp i ansiktet på honom. Jag inser att Zayn ju också har flickvän och har nog bokstavligen avslutat det kapitlet när hon får veta.

- Zayn, look i'm sorry that i hurt you. I know how hard it is to like someone you can't reach, i loved you and all of you in your band, but now i love Harry in a more real and different way. I'm not saying the love for you was'nt real, it only felt so unreachable! I'm so sorry, Zayn, i really am. Säger jag

- Why are you beeing so nice to me, Lisa? I just scewed up your relationship! DO you have a reason, you get paid? Or are you just a wonderfull person? Säger han och jag blir varm innuti, efter ett tag säger jag:

- Zayn, you need to know that there are nice peapole out there that does'nt need a reason like getting paid, or getting stuff. There are nice peapole, just just have'nt noticed them yet.

- I think i'm falling inlove with you Lisa. Säger Zayn och jag börjar gråta igen.

- Zayn you need to stop doing that! I Love Harry, i'm flattered that you really do love me and that you think i'm nice, but you need to find a way getting over it. Try to be my friend instead, it would be nice to have a guy to talk to except Harry. But don't think that i'm just playing hard to get. Friends?

- Friends, säger Zayn och jag känner mig lättad inombords.

- Okay, only the "Telling Harry-part" Left....Säger jag

Senare på kvällen efter att vi har besökt en resturang alla fyra springer vi hem i regnet. Men vi stannar utanför Harrys och Louis hotell, upprörda rop hörs från deras rum. Man hör allt ganska tydligt eftersom att deras balkong har utsikt över gatan. Det som händer sen har jag svårt att fatta, Zayn skuffas ut på balkongen av en okänd man, sedan hörs en hög skallande smäll som inte kan beskrivas på något annat sätt än skärande hög. Zayn faller handlöst ned på trottoaren framför oss, vi är upptäckta av mannen nu, han ser oss!! Harry försöker dra mig undan men jag kastar mig fram mot Zayn som ligger medvetslös, eller död tänker jag, på trottoaren. Ännu en ljudlig smäll hörs och en innerlig, skärande fruktansvärd ljupgående smärta borrar sig in i utkanten av min vänstra axel. Jag kvider tyst och väntar på en smäl till, men ett klickande ljud hörs och en arg svordom, tack gode gud hans magasin tog slut! Jag söker efter skador på Zayn och hittar nästan direkt skottet, skrämmande nära hans hjärta. Andas Lisa, andas... okej det här lärde du dig i scouterna... såret får fixas senare, han dunsade i marken med rejäl kraft och kan ha fått en sån chock att han inte andas. Jag håller för hans näsa och andas in i hans mun, ut...så jag tror att det funkar.... Okej...andas ut...andas in...Ja! Han andas!! och någon måste ha ringt ambulansen för jag hör på avstånd hur sirenen närmar sig... Zayn hostar till och all min uppmärksamhet är vänd mot honom igen. Just det, det regnar och han har bara en t-shirt och byxor...Jag tar av mig min jacka och läger den över honom, trots att jag redan fryser så att jag hackar tänderna. Jag drar av mig koftan också och viker ihop den till en kudde som jag lägger under hans huvud. Jag känner att jag får frossa men bryr mig inte om det, mitt eget sår värker fruktansvärt men jag vet att för Zayn kan det gälla livet.

- Lisa...is that you.....Hans röst låter kvävd och ansträngd.

- Y-es...it-t-t-t'sss mee......Svarar jag men jag vet att det låter nästan obegripligt efftersom att jag hackar tänder hysteriskt. Zayn verkar ändå förstå och låter oroad när han fortsätter.

- Your really cold...You need you...jacket...säger han 

- No you're shot! (Stavning?) Säger jag huttrandes

- You too...Säger han och på något sätt lyckas han tvinga fram ett skevt leende. Men jag inser att det ju faktiskt är sant, fastän jag inte har tänkt över det så mycket. Det var ju liksom Zayn som först blev skjuten. Ambulansen kommer fram nästan direkt, så jag ger honom en snabb puss på kinden och önskar honom lycka till. Harry kommer springandes emot mig och håller om mig medans han upprört ropar något till de på ambulansen. Jag hör inte, för jag håller just på att svimma....

Harry slänger upp mig på ryggen och Anna klamrar sig fast vid Louis som en igel (Och ja, bokstavligt talat, jag kan redan nu avslöja att han hädan efter kommer ha svåra andningsproblem den resterande dagen.) Sedan kastar sig Harry ut genom dörren och smäller den igen efter sig, jag och Anna skrattar hysteriskt när dom far ned för trappan och ropar högt som fasen:

- PREGNANT LADIES EVERYONE, PREGNANT LADIES! COMING TROUGH!!!

när dom kommer ned till lobbyn. Folk tittar på dom med upprörda blickar ända tills en gammal gubbe faktiskt reser sig och säger bannande:

- If you keep running like that the ladies might give birth to the babies on the sidewalks! Maybe you won't even notice it and keep running away from it! Here you are, this will be enogh to rent a cab for them!! Säger det gamle mannen och räcker Harry en sedel. Harry tackar artigt nej och går sedan lungt och sansat ut genom dörren tillsammans med Louis, sedan väl utom räckhåll för hotellets glasdörrar garvar de så att de nästan springer och sätter sedan av igen ned längs trottoaren. Jag och Anna kan inte hller låta bli att ryckas med av skratten samtidigt som vi båda klamrar oss fast vid våra springare (    )   Harry och Louis sätter varsamt ned oss på trottoaren framför en liten butik.

- Okay, prepare for the most amazing sight you've ever even imagend! Säger Louis och bugar sig med armen gesterande mot dörren in till butiken. Okej, det ska medges att butiken ser ganska liten ut utifrån, men när vi öppnar dörrarna häpnas jag. Hela butiken ser bokstavligen ut som hur jag hade föreställt mig Hans & Gretas pepparkaks-hus! På en vägg har butiksägaren låtit hänga upp doughnuts av alla de sorter på små krokar med prislappar, en vägg är fullkomligt fylld med plastlådor innehållande nästan alla sorters godis jag någonsin sett (Och inte sätt, också faktiskt) En vägg är ett enda gigantiskt glasskåp med alla världens sorters bakelser och tårtor och bakverk.

- OH...MY.....GOD!!! Skriker Anna med eftertryck. Hon hoppar upp och ner och sen rakt upp i Louis famn och smackar en blöt puss på hans kind, han blir så chockad av det direkta anfallet att han vacklar ett steg bakåt. Men när Anna ser orolig ut och börjar mönstra honom uppifrån och ned som för att kolla att han inte slog sig iallafall skrattar han och snurrar runt henne så att hon pipen till liten men trycker sig mot Louis i lycka av att bara få vara där. Jag bara tittar på dom leendes och kan inte känna nånting annat än bara ren, skär lycka för hennes skull.

Jag ler stort och lägger huvudet på sned, jag ser i ögonvrån att Harry tittar på mig. Jag vänder mig om och tittar på honom och lägger armarna om hans hals. Harry lägger armarna om min midja och kysser mig, länge och lyckligt. Det är som om tusen färgsprakande fyrverkerier befinner sig i oss båda och vi bara bubblar över av kärlek. Jag läkker händerna på hans kinder och han ler. Sedan bara borrar jag in ansiktet i hans axel och han håller om mig i en varm lycklig omfamning. Jag känner inte längre någon lycka över stället dit Louis och Harry tog oss, utan jag känner bara lycka för mig och Harry och för Anna och Louis, åh om det alltid kunde vara såhär!!! Fast det kanske blir så, jag och Harry, Louis och Anna, föralltid.....

När jag vaknar är det första jag ser Harry, han sitter och sover på sängkanten med huvudet lutat mot väggen. Sedan ser jag Louis liggandes ovanpå täcket brevid Anna, hållandes armen om henne som om han är rädd att någon ska ta henne ifrån honom. Ett litet stygn av avundsjuka sticker till i kroppen, att Harry bara somnade på sängkanten!!   

Men hallå, vad är det med mig!? Jag blir sur för att Harry Styles somnar sittandes på min sängkant??? Vad är jag, The Diva Of The Day eller?? Gud vad jag har blivit bortskämd under de senaste dagarna!! Harry Styles kysste mig godnatt och stannade brevid mig hela natten och jag blir svartsjuk??? Efter ett tag märker jag att jag dessutom fortfarande håller Harry i handen. Jag drar lite löst i hans hand och viskar lågt hans namn, han vaknar.

- Yes? Viskar han

- Why don't you lie up next to me like Louis? Frågar jag

- You want me to? Viskar han. Jag Nickar så han lägger sig på täcket brevid mig. Han börjar lyfta armen och frågar:

- Should i..?

- Mhm...Viskar jag tyst. Han lägger sin arm om mig och jag kurar ihop mig.

- Í think i'm falling inlove with you...Viskar Harry och det pirrar i hela kroppen. Jag vänder mig om mot Harry, han ler mot mig och jag känner hur kinderna blossar röda. Jag biter mig i underläppen och tittar ned. Harry stryker undan mitt hår ur mitt ansikte och kysser min panna, sedan håller han om mig tills jag somnar om igen. Jag vaknar igen av att det doftar av jordgubbar och plättar som gräddas. Anna, som inte vet att jag är vaken, skakar om mig löst och viskar sedan:

- Titta på dom! Louis och Harry har hållit på att laga frukost i snart två timmar nu! Är de inte söta??

Jag tittar på Louis och harry som snurrar upp plättar i luften och fångar varandras. Jag ler när jag också ser att 4 plättar ligger på golvet och ser allt annat än ätbara ut där dom mosas sönder av Harry och Louis som springer fram och tillbaka över dom för att förhindra ytterligare misslyckanden. Självklart hade det kunnat stå sida vid sida och vända plättarna med stekspaden, men de är ju Harry och Louis! Precis som jag och Anna är de bästa vänner och allt blir till och med ännu roligare att skojja till med sin allra bästa kompis. 

- Oh great you're both awake!!! Finally! Were making breakfast for ya!! Sit down we're almost done!

Fnissandes tassar jag och Anna fram till bordet i bara nattlinnen och mystofflor.

Harry och Louis lägger upp allt på två tallrikar och bugar sig och säger sedan i kör:

- Mi Lady!

- Mi Lady!

Och serverar oss varsin tallrik med jordgubbar, grädde och nygräddade plättar.

- Mm det här ser gott ut Anna! Säger jag och gnuggar händerna.

- Ja eller hur!!! Gud vad gulligt av dom!! Svarar Anna uppspelt. Harry och Louis tittar förvirrat från mig till Anna. Jag och Anna börjar fnittra och sedan babblar vi om absoulut ingenting i 3 minuter, vi bara säger en massa ord i osammanhängande mengingar för att förvirra Louis och Harry rejält.

- What are you saying? Is it 'bout us? Frågar Harry förvirrat efter ett tag. Han ser så hjälplös ut där han står med hängande armar och frågande blick så jag reser mig och lägger armarna runt hans hals och kysser honom.

- Nothing, Harry, nothing! Säger jag och ger honom en extra puss på munnen. Då sprider sig långsamt ett leende över hans ansikte som är så sött att jag bara måste kyssa honom igen. Sedan säger jag:

- Come on now Anna, it's time for them to look away cause were going to change!

- Kay! Säger Anna. Jag och Anna går in i garderoben och letar fram varsin tvärrandig långärmad tunika, Anna blir störtförtjust efter som att hon lägger märke till att hennes matchar Louis t-shirt idag. Precis när vi har dragit våra nattlinnen över huvudet öppnar Harry dörren på glänt och säger:

- Uhm, just wanted to check if you were okay...

- Harry! Ropar jag anklagande och trycker nattlinnet mot mig. Men precis när jag ska stänga dörren pressar Louis in huvudet och säger:

- Yes we were just checking on you...If you like... needed any help??

Jag går fram och trycker ut båda två och smäller sedan igen dörren. Vi klär oss färdigt, jag och Anna, sedan går vi ut ur garderoben (En av anledningarna till att jag inte skriver denna historien i preteritum är att det skulle betyda att jag skulle behöva skriva: "Och sen kom vi ut ur garderoben" Och det hade ju inte varit så lyckat, vi är ju kära i killar!)

- Wow! You look nice! Säger Harry till mig

- Thank you, Harry! Säger jag och pussar honom på kinden.

Louis och Anna kysser varandra och man kan ju bara dööö så dom är söta!! Jag börjar ta fram sminket, men Harry hejdar mig och lägger ner sminket i neccesären igen.

- You don't need that to look beautifull! Säger han och jag börjar genast nynna på "What makes you beautifull"

i huvudet: "Don't need makeup, to cover up..." Som om Harry kunde läsa mina tankar hå¨ller han om mig och börjar sjunga den i viskton så nära mitt öra att jag känner när han andas....

Senare, när kvällen börjar gå mot sitt slut bestämmer sig Harry och Louis att följa oss den lilla biten upp till vårt hotellrum. Louis för att Anna fortfarande är avtuppad (Trots att hon har vaknat flera gånger och förvånat ropat:

"Good gracious, Louis Tomlinsson!") Harry för att han helt enkelt har lust. Framme vid rummet tar jag fram en nyckel och låser upp. Louis går in och bäddar försiktigt ned Anna i sin säng, sedan kysser han henne godnatt och rättar varsamt till täcket.

- Aww, that's so sweet!! Viskar jag

- You wan't me to do the same?? Frågar Harry.

- Yes, just hang on a second! Säger jag och går in i badrummet för att släppa ut mitt meterlångahår och tvätta bort sminket. Sedan byter jag om till mitt ljusrosa- och vitprickiga nattlinne och tassar ut till hallen igen.

- You look so cute in hanging hair and nightgown. Säger Harry och jag rodnar. Sedan är jag påväg att gå bort till sängen men Harry hejdar mig och lyfter istället upp mig och bäddar sedan ned mig.

- Would you sit here while i fall asleep? Frågar jag Harry

- Ofcourse, Svarar han

- Hrhrhrm, Harklar sig Louis.

- Oh right, you wanna go home Louis?? Frågar Harry

- Noo, i want to stay a while with Anna too, do you think she'd let me if she was awake? Säger Louis.

- She is awake...Viskar Anna, Or atleast now, you kinda waked me...

- Oh i'm so sorry, i did'nt mean to! Viskar Louis och stoppar om Anna tills hon liknar ett litet bylte.

- hhhh...maybe need a little air... Får Anna ansträngt fram.

Louis gör verkligen sitt bästa och kysser henne sedan godnatt igen, men när han börjar resa sig gnyr hon som en hund och Louis sätter sig tillrätta igen på sängkanten.

Harry Kysser mig och jag somnar hållandes hans hand.

- OMG Anna jag skickade! Säger jag

- JAG VEEET!! Hoppas du får svar!!!! Säger Anna

- Mmm.. Säger jag stirrandes på mobilen.

Beep Beep, Beep Beep. Piper mobilen och jag snappar snabbt åt mig den och attakerar meddelandeknappen:

Hey Lisa, wanna meet up

at 8:00 tonight at the resturant

next to your hotel??? Bring your

friend!!   

/// Harry

- OH MY GOD LISA DET ÄR OM BARA 5 TIMMAR!! SHIT JAG HINNER ALDRIG BLI KLAR!! Ropar Anna förskräckt.

- Mhm...Mumlar jag frånvarande eftersom att jag redan har börjat rota igenom resväskan.

- Aha! SÄger jag belåtet när jag hittar en lavendelfärgad klänning med bredan linneband och snygg drapering.

- Åhh du kommer se sååå perfekt ut i den tillsammans med det där fina ljusrosa hårbandet du har!! Säger Anna med en underton av avundsjuka i rösten, men det gör mig inte sur, utan tillochmed lite nöjdare. Med jordgubbs lipsmacker och så lite mascara att det ser naturligt ut snurrar jag sedan runt framför Anna för att hon ska rätta mina fel.

- Hmm... Lite, lite ljuslila ögonskugga och lite puder för upplyftnings skull. Men ta extra virgin minerals, det smälter lite mer in i huden så att det blir en mer naturlig look. Lite mer mascara på vänster underfransar så att det ser mer jämnt ut.... Kör på dom vita sandaletterna förresten!! Och... Perfekt!!!! Love-it!!

- Tack Anna you're the best!!!

- Jag vet, men om du ursäktar så har jag mitt eget utseende att tänka på!! Säger hon, och behöver inte ens fråga om hon behöver hjälp att bestämma. Anna är expert. På hela taget ser vi nog ganska snygga ut när vi går ner för trapporna och runt hörnet till resturangen.

När vi kommer in i resturangen kommer det en butler (Eller nåt liknande..?) Och frågar om våra namn, när vi svarar så leder han oss in i ett rum vid sidan av där One Direction sitter. Chocken bli för mycket för Anna och hon  bara faller rakt bakåt och slår i golvet. Chocken är övervälldigande för mig också, förra gången var jag omtumlad och knockad tre gånger i rad. Jag vacklar till jag också men Harry hinner fram och tar emot mig.

- Am i hallucinating again or is this happening? Frågar jag Harry

- You're hallucinating, Säger Harry och kysser min panna.

- I don't wan't it to stop, säger jag då. Efter ett par tysta sekunder säger Louis, som har plockat upp den avsvimmade Anna i famnen:

- Who in the band's her favourit? Han tittar på hennes ansikte.

- You, deffinitly! She is all over in love with you! Säger jag leende till Louis.

- Really? Säger Louis och ser belåten ut när han lägger ner henne på en av sofforna kring bordet.

- What about you Lisa? Who's your favourite? Säger Harry

- Hm... Let me think...I'm not sure... Säger jag, men ångrar mitt lilla skämt, för Harry ser lite sårad ut.

- I was kidding Harry! You ofcourse!! Fortsätter jag då.

- You sure? Säger Harry. Jag pussar honom på kinden, och säger:

- Absoulutly! Men innan något mer händer vaknar Anna till och finner sig själv med huvudet i Louis Tomlinsons knä så hon säger med ögonen uppspärrade:

- Good gracious, Louis Tomlinson!! Och så har hon tuppat av igen.

Alla skrattar men Louis verkar välldigt nöjd med att få ha sin sovande Anna i knäet.

När jag vaknar är jag hemma på hotellrummet med Anna, som går fram och tillbaka runt min säng.

- Äntligen är du vaken!!! DU KAN INTE TRO VEM SOM VAR HÄR OCH LÄMNADE DIG!!! Säger Anna

- Va?? Säger jag

- Jag var hemma och väntade på dig, för jag förstod att något hade hänt, men eftersom att det var så många där insåg jag att jag bara skulle göra det svårare för oss och jag också tappade bort mig. Iallafall, så knackade det på dörren till vårt rum och så öppnade jag, DÄR UTE STOD HARRY STYLES MED DIG MEDVETSLÖS I FAMNEN!!!!

- Släppte du in honom då, Anna? 

- VAD TROR DU OM MIG LISA??? GUD KLART JAG SLÄPPTE IN HONOM!

- V-vad sa han?? Frågar jag

- Han sa att han hade slagit dig med en dörr och sen knockat dig igen på sjukhuset, sen burit hem dig. Ja då blev jag ju förstås lite misstänksam men jag schasade inte ut honom utan lät honom förklara sig. Iallafall så sa han hela tiden: Det var inte meningen, tror du att hon klarar sig? Ska jag stanna och vänta?? Det tyckte jag förstås lät jättesött och SKITCOOLT, att ha Harry Styles i sin hotelllägenhet! Men jag insåg att du nog hade ett och annat att förklara, så jag tog emot lite saker han sa var dina, och bad honom snällt att gå...Säger Anna

- Oj oj det måste ha varit ett tufft beslut!!! Säger jag, uppriktigt sagt imponerad av att hon klarade av att tacka nej till att ha Harry Styles i sin hotelllägenhet.

- Kom igen, vad hände??? Frågar Anna. Efter att ha berättat allt för Anna frågar jag efter sakerna han lämnade, men Anna bara stirrar på mig tills hon skriker:

- OH MY GOD, OH MY GOD, OH MY GOOOOD!!!

- Snälla Anna sakerna?? Mumlar jag trött. Fortfarande stirrandes på mig går hon och hämtar en liten plastkasse.

Jag öppnar och hittar:

Lappen med numret, ett litet kuvert och min hadväska.

- Vaaaa!!!? Har du hans nummer??? OMG LISA!!! MESSA HONOOM!!

- Va!?? Gud nej!! Vad skulle jag skriva Anna?

- Skriv: Hej Harry, jag mår bättre nu! Tack för att du hjälpte mig tillbaka!!

  XOXO Lisa

- Anna, det fanns ett kuvert också! Ska vi inte kolla det först??

- JO ABSOLUT!!! Jag läseeer!! SÅ här står det:

Dear Lisa, sorry about the door,

and the...other stuff. I Hope we can

meet sometime... Maybe as a

compensation for the... for when

i knocked you out. Uhm...

It was fun meeting

you...Bye!! // Harry

OMG!!! Han Sååå gillar dig Lisa!!!

- Tror du det?? Frågar jag Anna.

- Absolut!!!! Men kom igen messa han nuuu! Svarar hon direkt.

- Okej   Säger jag

Hello Harry, it's me, Lisa :)

I got your note, text me when

and where you want to meet up

with me! XOXO ///Lisa

Harry skrattar och kramar mig, men efter ett tag säger han:

- Hm... Would you mind letting me go sweetie??

- Yes i'd mind...Mumlar jag. Men efter ett tag krånglar sig Harry ändå försiktigt ur kramen, och ler.

- Guess you wan't autographs all so? Frågar Harry.

- Yes, ofcourse! I had allready forgot we won't meet again....Säger jag sorgset

- Could we do the resting part of the concert all ready?? Säger Louis otåligt efter att jag har fått allas autografer på armen och på papper.

- Oh right...Uhm...Okey call me on this number...What's your name again? Right Lisa! Okey call me on this number if the headache gets any worse...And... Could i get your number so that i can check on you..hm later?

- Yes ofcourse!!! Oh my god i can't belive i just gave my number to Harry Styles... Thaaank Yoou! SÄger jag och pussar Harry på kinden.

- Okey i'll follow you to your seat sweetie, here this way! Säger Harry

- Iihh!! I love you so much!! Could i get a kiss?? Säger jag och pekar på kinden

Så han lutar sig fram och kysser mig...På munnen!!!!!!!!!!!! Det sista jag hinner höra innan allt svatnar är smällen när jag slår i golvet och Harrys:

- Come on!!! Not again!

När jag vaknar upp igen är allt vitt och Harry sitter på en stol brevid den lilla britsen jag ligger på, det värkar vara ett sjukhus av något slag för runt omkring oss finns vita draperier.

- Hey sweetie, you're awake?? Sorry bout that by the way! Säger Harry.

- No you can do it again if you wan't to, Säger jag lite groggy. Han skrattar till och tittar ned på sina fötter.

- You know you speak English very good, säger Harry

- I Like your hair...Är det enda jag får fram, sedan trevar jag i luften efter lockarna, då skrattar han och böjer sig fram så att jag når.

- Oh... It's softer than it looks.... Säger jag och låter sedan min trötta arm falla.

Han stryker undan en hårlock ur min panna och konstaterar sen.

- Yours's pretty good too.

- Are you sure i'm not dreaming Harry? Are you really you?? Frågar jag för allt verkar definitivt som en DRÖM, samma dröm som har förföljt mig i 2 år.

- I'm real, sweetie. And i think you're really cute, Säger Harry.

- You know i've been dreaming about you for two years Harry?? Säger jag.

- Sweet dreams. Säger Harry och pussar mig på kinden, och som han nog redan hade förutspått, så somnar jag. (svimmar?)