Förvirrat reser jag mig halvt upp och får syn på 6 Annor som skuttar runt i rummet. Ännu mer förvirrad blinkar jag flera gånger och upptäcker att det bara är en Anna. Anna rusar runt i rummet och viftar med handen, kan hon ha bränt sig, tro? Louis ställer sig i dörröppningen, men blir genast mosad av Anna som kastar sig in i honom. Louis tar några vacklande steg bakåt och ser förvirrad ut, han också. Anna kysser Louis innan han hinner ta ett enda andetag, men han lägger handen på hennes kind och kysser henne tillbaka.  Anna slutar kyssa honom och kramar honom med huvudet nedborrat i hans axel medans hon skriker: (Fast det knappt hörs, eftersom att hon har huvudet inborrat i Louis) 

- I LOVE YOU, I LOVE YOU, I LOVE YOU!!!!!!! Långsamt börjar det klarna för mig vad som är på gång, utan att märka det öppnas min mun steg för steg tills den står halvöppen och mina ögon är uppspärrade.

- HE PROPOSED!!!???? Utropar jag utan att bry mig om hostan, Anna är upptagen, men Louis nickar, storleende.

Detta är ju fantastiskt!!! Anna kommer spendera de 3 kommande månaderna att planera.... Sooooooo exited!!

Tyvärr så kan jag inte vara med så mycket på vad som händer runt om kring, jag har nämligen dragit på mig en hemsk förkylning. En natt i snön har visst gjort sitt    Jag är sängbunden helt enkelt, (Eller soffbunden, Anna vill hålla mig nära köket) fast när man råkar bo i sin bästa kompis Anna's hus så är det inte så illa kan jag ju säga.... Anna springer överallt och ger små uppgifter åt killarna som rädda att inte vara till lags lyder hennes minsta vink. Niall kommer halvrusandes med en kopp skummad varm choklad, det ser roligt ut för hans knän är börjda när han springer så att han inte ska spilla ut chokladen. Louis kommer rusandes med en filt som han noggrant stoppar om  mig med, tills Anna hittar på en ny uppgift åt honom...

- Louis, dear! Come on and make sure she can breath! Ropar Anna, som om någon tryckt på en knapp far Louis iväg med raketfart:

- Be right there, sweetheart!! Ropar han springandes mot köket, det är rent läskigt hur Anna tar folk i sitt inflytande.

Jag fnissar lite men får ångra det eftersom att det genast förvandlas till en hostattack, Harry kikar in i rummet och tittar sig omkring så att inte Anna kommer och ropar på honom. Sedan smyger han fram till soffan och sätter sig på kanten.

- Hi there, säger jag hest och åstadkommer ett leende.

- Are you okay, honey? Frågar Harry och ser oroligt på mig.

- Not really, as you might can see, but with Anna in the house i bet I'll soon be healthier than you all, säger jag och skrattar lite lågt.

- You have a really good friend in her, you know. If she were in worldwar 2 whole armys would cralw on their knees begging her to spare their lifes, Säger Harry och ler. Jag hostar till lite och Harry blir genast orolig i blicken.

- Don't worry about me, as i said Anna is in the house and so are you.... Säger jag men de sista orden bleknar ut i kvävda små pip, Harry stryker undan en hårslinga ur mitt ansikte.

- I can't kiss you, you know. I'll just make you sick, i don't want to, förtsätter jag hest. Harry lutar sig ned och kysser mig iallafall.

- Aww!! Hörs det borta från hörnet av rummet, där står Anna med huvudet på Louis axel och tittar på oss. 

- Off you go now, Harry, säger Anna.

- Duty calls, säger Harry och ger mig ännu en kyss. När han passerar dörr öppningen följer Anna honom en bit och man hör hur hon lågmält säger:

- It's not good for you to kiss her, but I'll let you cause she lets you, for this time! Efter att ha bannat Harry lite kommer hon själv in och sätter sig på soffkanten och lägger sin hand på min panna. Hon tittar oroligt på mig och räcker över koppen varm choklad till mig, jag tar små klunkar och hostar då och då. Vi har blivit en riktig liten familj nu, faktiskt. Louis och Anna är definitivt föräldrarna i familjen, vi andra är barn. Louis har tagit rollen som pappa välldigt bokstavligt och ställer sig vid soffan brevid Anna.

- How do you feel? Säger han och får en klapp på huvudet som belöning av Anna.

- Better now. I better do, thinking of you working your tails off, säger jag och ler lite svagt.

- Just tell me if you need anything, säger Anna och reser sig försiktigt. Jag tippar på att det är en halvtimme senare som jag hör Anna skrika högt:

- YES YES YES YES!!!!! IIHH!!!