(Hej alla! Hoppas att ni har kollat in Annas och Ebbas bloggar, de är verkligen super! Jag tycker att det är kul att baka i verkligheten och nu har jag bestämt mig för att lägga in fler recept i bloggen när det passar in, om ni inte vill det så skriv det i kommentarerna eller i frågerutan!!<3<3)

Idag har Harry bestämt sig för att ensam träffa min familj och själv bjuda in dem till sig och Louis i jul, jag är så rädd att pappa ska svara nej, han vill nog fira med släkten. Jag hoppas att han tackar ja till Harry, jag hoppas verkligen. Jag har aldrig firat jul med Anna heller så det ska bli kul, eller jo en gång när vi var hemma till jul och Anna också var hemma så gick jag över gatan för att önska Anna god jul. Jag, Anna, Louis, Zayn, Niall och Liam ska åka på jul på Liseberg, självklart tycker jag att det är synd att Harry inte kan vara med men jag har lovat honom att vi ska gå imorgon också allihopa. Jag tar på min långärmade, stickade tunika (Det är en sån där gullig gräddvit med gråa snöflinge mönster och renar) och tar på mig ett par jeans till det. Sedan kammar jag bak håret och sätter det i en hög hästsvans som jag brukar och användet en stor virkad tofs som matchar tunikan. Harry sticker ett litet tag efter att vi har stuckit har han sagt, så att han är här och kan säga hejdå. Han kramar om mig och precis när jag ska gå ut genom dörren tittar han på¨mig lite missnöjt. Sedan springer han efter ett par öronmuffar som han sätter på mig, då ser han nöjdare ut. Jag ler mot honom och ger honom en puss på kinden, han ser glad ut och blir röd om kinderna. Sedan drar jag axelremsväskan över huvudet och stoppar i plånboken och mobilen och nycklarna. Jag stänger dörren efter mig och tar Anna i ena handen och Liam i andra, men de andra verkar avundsjuka. (Självklart så var de i början mest avundsjuka över när jag tog Anna, men allt eftersom så har de gett upp eftersom att hon är heavely guarded av Louis :D Harry är inte lika sträng utan litar på att jag inte har någon hemlig kärlek med någon annan, självklart litar även Louis på Anna men han litar inte tillräckligt på de andra.) Så jag ber Anna och Liam att maka lite grann på sig så att Niall och Zayn kan kroka arm också, självklart har de allihopa neddragna mösor och stora halsdukar för att slippa igenkänning. Vi tar bussen eftersom att varken jag eller Anna har körkort och eftersom att Leif (Annas pappa) Nog aldrig skulle låna ut sin bil till killarna. Vi går in och ställer oss inne i bussen, eftersom att det är för fullt för att sitta ned. Efter ett tag när vi närmar oss klickar jag på stoppknappen, men blir övertrumfad av en blixtsnabb Niall som stolt ler och tittar överlägset på mig. (Oj vad han är fantastiskt han hann före att klicka på toppknappen   )

När vi kommer in på Liseberg hoppar Louis, Liam och Zayn upp och ned och pekar på alla ljus, Niall står som i trans med händerna för munnen och tittar trollbunden på alla tusentals godisstånd, jag ser att han är påväg att skrika, men det får han ju inte alla skulle känna igen hans röst och honom om de tittade. Jag tar hans knutna näve och stoppar den i munnen på honom, det låter typ såhär:

- Hhh..mhp!? (FÖrsök själv att ljuda det så fattar du bättre)

Dagen slutar med att vi alla har åkt nästan allt och Niall har spritt ut sina pengar i varje godisstånd på hela Liseberg, och har nu ryggsäcken bokstavligt talat full med godsaker, klubbor, polkagrisar, chorus, brända mandlar och naturgodis, hjälp jag tror att han kommer föräta sig... (Jag är ledsen för detta korta abrupta kapitelslut som ju inte alls slutar med att Niall dör, men jag måste gå och lägga mig   )

Anna står vid spisen och kokar morotskräm till Louis samtidigt som hon springer bort till Louis i soffan då och då för att smyga till honom ett par morotsstavar. Men efter ett tag tar Harry tag i Anna och ställer henne permanent vid spisen, Louis tittar lite surt på Harry men blidkas när Anna nån minut senare ställer en skål rykande het morotskräm framför honom. Anna får en lång kyss som smakar morotskräm och hon fnittrar lite och torkar morotskräm från Louis mungipa. Harry tittar på dem ett tag, sedan märker jag att han faktiskt tittar på morotskrämen, så ja går bort till spisen och sköljer ur kastrullen, sedan kokar jag jordgubbsmannagryns gröt. (Vill ni ha receptet?? Skriver här!! :) )

Lisa's och mormor Zaras mannabärgröt

En och en halv deciliter vatten eller mjölk

En fjärdedels deciliter socker (mängden kan ändras efter tycke)

Två och en halv deciliter jordgubbar, blåbär eller hallon (till exempel)

En halv deciliter mannagryn

En liiiten nypa salt

Gör så här: Koka ihop jordgubbarna (eller motsvarande) tillsammans med socker och vatten i en kastrull, tilsätt mannagrynen och saltet. Koka gröten på medelvärme i cirka fem minuter.

ps, Gröten ser konstig ut i början och det kommer att vara lite bitar av bären, men det mesta försvinner efter ett litet tag och är ingenting att oroa sig över, det vore konstigt om det blev annorlunda ;) ds.

(Om ni vill kan ni ju koka gröten nu, innan ni läser mer så kan ni ju mer leva er in i hur gott Harry tycker att det är !! :) :) )

Harry tittar nyfiket på när jag häller i ingreddienserna, och ser välldigt förväntansfull ut när jag ställer den rykande ljusrosa grötten framför honom. Han sträcker sig mot skeden ( Hahahaaa vad jag är ond jag använder en sked!!! Alltså för er som inte visste så tycker inte Liam så värst mycket om skedar, han har faktiskt skedfobi) jag slår undan hans arm och häller på mjölk innan jag sätter mig i soffan brevid honom. Louis som för längesedan har ätit upp sin morotskräm kommer och tittar nyfiket på den rosa substansen i tallriken. Harry tar en munsfull och stoppar in i munnen, hans ögon vidgas och han börjar le.

- Mmmmmm.....Säger han och brer på lite extra när Louis tittar avundsjukt på honom. Efter ett tag fyller Harry en sked och räcker den till Louis som ivrigt stoppar in skeden i munnen, börjar även han att le och "Mmmmm":a.

- Woud you do this with carrots for me?? Frågar louis förväntansfullt, jag skrattar.

- It is me and my grandma's recepie, i have'nt tried it with carrots yet but i'll sure try!! Säger jag och tar tillbaka skeden från Louis och ger den till Harry som hela tiden har försökt nå den. Det är kul att ha folk att ta hnd om, jag har alltid gillat att ta hand om folk, det är så kul attt känna sig behövd!! fråga Anna och Ebba på deras bloggar, här har ni länkarna:

Http://www.1dinmyheart4ever.bloggplatsen.se    (Annas)

http://1d-girl-4-ever.bloggplatsen.se/    (Ebbas)

När vi kommer hem till Anna igen ser vi att killarna har varit på frölunda torg, det står fullt med kassar i hela hallen. När Louis hör dörren smälla igen flyger han upp ur soffan och drar med oss in till de andra, åh vad söta de är!! Louis har klätt ut sig till en snögubbe, Niall till en busselulle, Harry till en tomte (Aww så söt i luva, alltså inget skägg ;) ) Zayn verkar typ vara en stjärngosse och Liam tror jag är... hm stjärngosse utan strut... Just det!! Det är ju Lucia idag!!   Jag och Anna springer upp och byter om, jag får låna ett av Annas urvuxna Lucialinnen som ändå är lite för långt för mig. Jag släpper ut håret och lockar det lite, sedan tar vi båda glitter i håret och runt midjan. Alltså jag kan inte förstå att Anna aldrig vågar vara Lucia, hon är perfekt som det!! Hon har mellanlångt blondt hår och är lång och världens finaste<3<3 Jag har varit Lucia några gånger, men jag tror att anledningen till att folk röstar på mig i skolan är att jag har hår som går ned till rumpan och en bra sångröst, vilket visserligen är bra själ. Men jag tycker att Anna är mycket vackrare. Vi går iallafall ned till killarna igen och rodnar båda två när de alla fem stirrar på oss med öppna munnar. Jag går och sätter mig i soffan mellan Zayn (Okej, okej Zain) och Harry, som båda fortsätter titta på mig. Anna går fnissandes och sätter sig i Louis knä, Louis lägger armarna runt henne och fösöker sig på någon slags version av rida rida ranka. Tyvärr blir ridturen inte så lång eftersom att Anna är så extremt fnissig att hon till slut måste be Louis att sluta. Efter ett tag märker jag att Zain (Yep, sa rätt, nu ska han fortsätta att heta Zain i min berättelse) och Harry leker med mitt hår från två håll, utväxlandes mördande blickar. Det är en helt ny känsla för mig att bli så omtyckt av två personer, Anna är nog ganska van men inte jag. Allvarlig talat tror jag att enda anledningen till att folk har varit intresserade av mig överhuvud taget har varit att jag har hänget med Ebba och Anna hela tiden. Jag bestämmer mig för att få dem på andra tankar och försöker lära dem att fläta, det är roligt att få sitt hår flätat och de verkar gilla det. I ögonvrån ser jag hur Louis på prov försöker sig på att fläta i Annas hår, så Anna vänder sig med ryggen mot honom så att det ska bli lättare för honom att fläta. Niall och Liam försöker att få vara med de också men Louis puttar surt undan dem, så det slutar med att alla fyra står bakom mig och brevid mig och flätar mitt hår, ganska mysigt faktiskt om jag får säga det själv, och det får jag ju. Efter ett tag kommer Annas bror Adam ned, stackare så gammal som han är kan det inte vara kul i umgängeskretsen att bo hemma. Adam bara stirrar på klungan hos mig och på Louis hos Anna (det finns förresten en stad som heter Louisianna eller något tror jag) Sedan går Adam skakandes på huvudet bort till kylskåpet och dricker julmust direkt ur flaskan. Jag och Anna fnissar lite. Inom loppet av 30-40 minuter åker jag, Harry, Liam, Niall och Zain till hotellet som vi alla bor på, jag skulle egentligen helst bo hos Anna men...

1. Det tar för lång tid att åka till sjukhuset om någonting händer mamma

2. Louis och Anna vill nog vara lite för sig själva

3. Jag tycker så synd om Harry som skulle få bo ensam i rummet, han skulle kunna flytta över till de andra men han har ju redan betalt för sitt rum.

Så vi åker alltså hem till hotellet, doktorn ringer faktiskt på min mobil på vägen till hotellet.

"Hej Lisa, din mamma är på bättringsvägen nu och din familj är där, jag tror att det vore en lämplig tidpunkt att komma och hälsa på nu"

- Okej, jag är påväg och tar med mig Harry, svarar jag i telefonen, Harry tittar på mig när jag nämner hans namn men jag skakar diskret på huvudet så han lutar huvudet tillbaka igen (Vi åker buss)

"Okej ha en fortsatt bra dag då!" 

- Detsamma! Jag lägger på luren, nu ska jag få träffa hela min familj igen, skönt.

Nästa dag vet jag precis vad jag ska göra, idag ska det vara bara jag och Anna på stan, ensamma på en shoppingtur. Snart är det jul och vi har 5 små adorable One Direction-killar att göra glada till jul    Och vi båda bestämmer oss med att köpa Nialls presenter närmare jul (Sånt han gillar har tyvärr bäst före datum) Så vi satsar på Harrys presenter, utan att bestämma nåt så styr vi båda stegen mot julstånden  med mössor och vantar och halsdukar. Jag satsar på en jättegullig lite basketaktig mössa med vitt fluff och tillhörande halsduk och finger/tum vantar (Sådana som är fingervantar fast med en liten luva man fälla upp över fingrarna så att det blir tumvantar) Anna köper istället ett par jättesöta öronmuffar med ljusblått fluff till Harry. Sedan sticker vi till ett stånd med tema snögubbe, jag köper en mössa som ser ut som ett snögubbehuvud med en utstickande stoppad tygmorot på och små svarta knappar fastsydda som mun och ögon, Anna köper en matchande myströja (ingen utstickande morot på den iallafall.) Sedan är det dags för Zayn, till honom köper jag ett litet fickur med spegel i locket (Spegeln är inte utan att jag tänker på den förstås) Anna köper en mössa till honom där det står "I would never get to wear this if it said bad hair day" Till Liam delar vi på betalningen till ett sett dyra silverbestick där det ligger som i ett smyckes skrin, vid varje fördjupning där det ska ligga en stapel bestick står det "Knivar" "Gafflar" "Skedar" Den lilla stapeln med skedar tar vi ut, vi väljer ett just det här settet där det står namnen så att det märks att skedarna är borta. Sedan köper jag en USB-minikyl till Rasmus (min bror), en fin tekopp till mamma (hon älskar te) och ett sett nya coola plektrum till pappa (precis som jag älskar han att spela gitarr, och tappar jämt bort sina plektrum) Sedan går jag och Anna runt ett tag i köpcentret och tittar, vi går in på hm och tittar runt ett tag. Anna får syn på en jättesöt körsbärsröd klänning med breda linneband och båturringning med tillhörande bälte, och hon smälter direkt. 

- Åh om jag ändå hade en sådan klänning till jul!!! Åh vad fin!! Utbrister Anna suckandes, jag kollar på prislappen: 

299:- Står det, det är ett bra pris tycker jag och bestämmer mig för att köpa den sedan åt henne. Så helt plötsligt får jag syn på världens vackraste örhängen. Det hänger små, tunna fjädjar gjorda i silver tillsammans med små silverdroppar täckta med små, små bergskristaller i de underbara örhängena, åh vad jag vill ha dem!! Jag tänker nog säga något men det förvandlas bara till ett andaktigt andetag då jag lyfter ett par från sin krok, åh vad fina!! Åh gud vad fina de är!! Efter ett tag hänger jag försiktigt tillbaka dem på sin krok och suckar.  

- Anna jag går och kollar på en grej och sen går jag ut ur butiken, titta du runt ett tag till det är ingen brådska! Säger jag och småspringer och hämtar den körsbärsrösa klänningen som jag sedan betalar för och stoppar ned i kassen. När jag ser att Anna är påväg mot katten proppar jag ned kassen i mig axelremsväska och vänder mig om bort från Anna när hon betalar, men vet ju aldrig vem det kan vara till! Sedan går jag och Anna och beställer deras julspecial (Varm choklad med vispgrädde, marchmallows och en polkagrisstång i, Mmm) Medans vi smuttar på den skållande varma chokladen så börjar vi prata om allt som har hänt de senaste veckorna, och märker först då vad mycket vi har att prata om, vad mycket One Direction har förändrat våra liv...

När vi går därifrån senare är jag lättad över att mamma inte sa något om åldersskilldnaden, men det är ju faktiskt bara två år så det är ju inte så mycket.... Harry har nog redan glömt det, jag ska iallafall inte påminna honom.

- She was nice, your mother. You are quite look a likes, you know, Säger Harry

- I'm glad you liked her, when i was little i loved looking at pictures from her childhood. I used to be so happy about beeing so much like her, i'm still happy about it. When i first saw her old pictures i said "Mum why are the photos of me in black and white?" I was so happy and proud when i found out it was her and that we looked so much like each other, säger jag.

- I like hearing about your childhood, would you show me some pictures sometime? Säger Harry.

- Of course! I have a lot in my phone, i've had it since i was little. I just can't delete them, so i just bought another memory-card so that it would still be room for new pictures, säger jag och plockar upp mobilen. Jag klickar fram många av Ebba, Anna och mig, vi har alltid varit bästisar. När vi åker slidebana, har minispa hemma, gungar, rullar ned för backen vid vår fritidsgård, busringer killar och allt man kan tänka sig. Harry ler och skrattar flera gånger, det känns inte ett dugg pinsamt att han får se allt det här. När vi sitter där i sjukhus-korridåren märker vi inte att Ebba står där och stirrar på Harry, hur länge kan hon ha stått där? När jag lägger märke till henne reser jag mig långsamt upp och vinkar lite förstrött, Harry reagerar snabbare och ler glatt när han lyckligt ovetandes om chocken han just orsakat traskar fram till Ebba och ger henne en kram.

- You must be Ebba? Lisa was just showing me some pictures of you, her and Anna, you seem to be good friends! Säger Harry, men blir lite förvirrad när Ebba bara står där och stirrar på honom. Han torkar sig om munnen för att se om han ser konstig ut på något vis, sedan bryter reaktionen ut. Ebba skriker och hoppar upp och ned så att Harry förskräckt tar flera steg baklänges, han ser förvirrad ut och håller hjälplöst för öronen. Jag bestämmer mig för att rädda Harry, så jag rusar till minishopen på sjukhuset och köper en piggelin (Ebbas, Annas och min favoritglass) och stoppar den i munnen på Ebba. Efter ett tag lugnar hon sig och jag går och köper en extra piggelin för säkerhets skull. Ebba sitter nu med huvudet på sned med drömmande blick och stirrar in i Harrys lockar, Ebba blir lite drogad av piggeliner typ. Harry verkar lite obekväm med detta och sneglar nervöst på Ebba.

- Your friend is acting a little strange, is she allways like that?? Viskar Harry till mig, jag ler och viskar tillbaka:

- If it wasn't because of that door straight in my head, i would have been the same when i met you! And the ice cream all so makes her a little... well, weird. You have to try it, it's really good! If you look through the pictures in my phone you can see that we allmost allways is holding those ice creams. 

- Oh, okay, I'll try one later.... Sorry again about the door by the way, Viskar Harry tillbaka.

- Can i have a hug?? Säger Ebba plötsligt. Harry tittar frågande på mig, jag nickar diskret så Harry reser sig;

- Of course sweetie, säger Harry och kramar Ebba. Nu efter den första chocken verkar Ebba ganska cool med faktan att hennes drömkille tyvärr är ihop med hennes bästa vän (admirer her   ) Så när vi knockat henne med en puss på kinden från Harry lägger vi henne på en soffa med en lapp med info och hälsningar från Harry. Vi tar bussen hem till Anna, mitt hus ligger snett emot hennes. Det hörs lite buller och skrammel från bygget, det ser inte särsklildt medtaget ut, bara taket har skadat lite av vinden när bitar av det föll ned, resten av huset är bara sotigt på sina ställen.

- This is were i live, Harry, säger jag.

- It is bigger than i thought, bigger than our place, säger Harry.

- Me, my mother and my father spent really much time on the garden, my brother helped too but he is mostly in his room. We have a cat too, named Tilda, she is at the hotell along with the others, my father and brother, that's why i'm so happy the only part of our garden and house that were hurt is the roof, säger jag.

- Okay and i guess that's Annas house?? Frågar Harry och pekar på det gula huset där Anna och Louis står utanför på trottoaren och hoppar upp och ned vinkandes. Jag skrattar och nickar medans vi går mot de ivrigt viftande vännerna.

- Is she okay? Frågar Louis

- Was she better? Frågar Anna

- Were your family there? Frågar Louis

- Did she tell you about the attack?? Frågar Anna

- What did she say when she found out about Harry & You and Anna & me??

- Was she...Börjar Anna, men jag avbryter henne:

- Would you mind letting me answer the questions before you ask another?? Säger jag skrattandes, Anna och Louis tittar skuldmedvetna ned i marken. Jag suckar och svarar på frågorna.

- She is okay, she is better, my family is at the hotell, she asked about the fan, she only found out about me and Harry, Satisfied?? Säger jag. Louis och Anna ser nöjda ut så jag säger:

- Kom, nu går vi in innomhus!

Jag vaknar till den bekanta synen av Harry som sitter på min sängkant och tittar på mig, jag reser mig på armbågen.

- God morgon...mumlar jag tyst innan jag minns att han inte kan svenska. Men Harry verkar ändå fatta, han ler år mig.

- Good morning, säger Harry och stryker undan en slinga av mitt trasliga hår ur mitt ansikte.

- How come your hair looks so perfect? Even in the morning it looks like a stylist have been working on it for ages! Frågar jag när jag tänker på mitt eget trasliga hår.

- You always look perfect, Lisa. You are perfect, säger Harry och jag rodnar och tittar ned i golvet.

- Why are you beeing so nice to me all the time? Any girl would be lucky to have a boyfriend half as nice and kind as you are, so why did you pic me?? Säger jag.

- Because i fell in love with you allready at the video you sent us, because you are beautifull, because you are much prettier than any moviestar, svarar Harry och stryker undan ännu en av mina oräkneliga ostyriga hårlockar från mitt ansikte.

- I wish i just could look at you all day and have you by my side Harry, but is doesn't work that way. We've been lucky that you haven't had any concerts since we met, soon it'll be over and you will go away and we will never meet again. You will be gone, and i won't get to wake up next to you anymore, säger jag och tittar Harry i ögonen. Harry lutar sig fram och kysser mig länge. Om du någonsin har känt den där känslan när man bara vaknar upp och är oförklarligt klad och inte ens den morgonsuraste person kan få ditt humör att sjunka så förstår du precis hur det känns att kyssa någon du älskar. En annan jämförelse är till exempel om du ser på en film och helt plötsligt börjar det lösa sig för huvudrollen och man känner sig överlycklig för henne/honom/dem. Harry avslutar kyssen men jag håller handen på hans kind så att han inte ska ta med sig den underbara glädjerusande känslan, han ler och kysser mig igen.

- We should better go check on your mother now, säger Harry efter ett tag.

- Oh right, we're in sweden now, säger jag och letar fram min resväska. Jag är så trött att jag inte ens bryr mig om att hitta ett omklädningsrum eller en garderob så jag bara drar av nattlinnet och hittar ett par rena kläder, Harry där emot vänder sig bort från mig rodnandes. Jag småler lite och drar på mig kläderna innan jag roat lite roat säger:

- You can turn around now, Harry. Harry vänder sig om igen fortfarande rodnandes lite.

- Umh, i guess we should go now, I'll carry your bag, säger Harry. Då förstår jag att han nog har trott att jag ska bo på sjukhuset med min mamma.

- You don't want me to live here? Frågar jag Harry, han skiner upp och frågar:

- You wanna live here? With me??

- Ofcoure silly, did you think i'd rather live at a hospital?? As long as i get to visit my mum every day i'd love to live here! Harry ler och tar min hand, sedan går vi ut genom hotelldörren och in på sjukhuset. När jag kommer till receptionen så svimmar tyvärr den unga receptionisten och blir liggandes, jag förstår henne. Efter ett tag kommer en äldre man och ber om mitt namn, patientens namn och tar mig sedan till rummet. Han ber mig att ta det varligt med "patienten" och ställde sig sedan på behörigt avstånd ifrån patienten. Jag knackar löst på och öppnar sedan långsamt dörren innan jag trippar in på tå som om jag är rädd att störa tystnaden.

- Lisa?? Lisa vad gör du här gumman? Säger mamma tyst och hostar.

- Hur är det mamma? Jag såg på tv:n, de hade några svenska kanaler, säger jag.

- Åh, jaha...Det är bättre nu gumman, men hur kommer det sig att nåt galet One Direction fan kastade en fackla på huset?? Säger mamma men får ångra sig för att hon sa så mycket efterseom att det följs av en lång hostattack och jag tittar oroligt på. Harry går långsamt in och ställer en bit snett bakom mig, mamma vrider försiktigt på huvudet och tittar på honom. Hon ser förvirrad ut och man ser att hon tänker efter om hon känner honom.

- Jag är ledsen, men känner jag dig?? Säger mamma efter ett tag och tittar frågande på Harry. Harry förstår ju inte vad hon säger men verkar förstå innebörden.

- I'm Harry, Harry Styles, säger Harry.

- Oh you're English, I'm sorry i didn't realize. You know you have tha same name as a boy in a band that my daughter loves very much, i think that he is actually her favourite. Before the trip to London she actually sketched a picture of him that is really good...You know you actually kind of look like him too, säger mamma. Harry ler och svarar:

- If you think that it is relevant information I am that boy in that band. Mamma bara stirrar på honom och säger sedan:

- Well then i guess my daughter had quite a chock when she met you...

När jag vaknar igen är jag lite förvirrad, jag sover med mitt huvud mott en kudde på en glasruta. Jag är i sittande ställning, lite förvirrat ser jag mig omkring i hytten och märker mobilen i mitt knä och Harrys hand i min. Jag gör inga försök att flytta på hans hand utan tittar bara på honom fortfarandes lutande mitt huvud mot kudden. Det dröjer ett tag tills jag märker att han har öppnat ögonen och besvarar min blick, jag rodnar och tittar ut genom fönstret. Med min fria hand drar jag med fingrarna över glasrutanoch ser de små strimmorna som uppstår vid vidrörelsen sakta försvinna. Utanför är det kolmörkt och man ser bara små punkter av ljus långt nere. Jag kisar med ögonen så att ljusen blir strimmor som rör sig när jag vrider på huvudet, jag har för vana att göra så därhemma när det är mörkt vid jul. Där vi bor finns det träd där det brukar hängas upp ljusslingor senare på året, det är då jag brukar sitta vid köksfönstret och göra just detta. Jag måste titta nära för att se pågrund av ljuset här inne och mörkret där ute, så mina andetag bildar små cirklar av imma på glaset. Jag kommer på mig själv med att rita ett hjärta med mitt och Harrys namn i i imman. Jag lägger till en pil genom hjärtat och lutar mig sedan bara mot kudden igen.

- You're so beatifull, säger Harry så lågt att det knappt är mer än ett andetag.

- I love you, viskar han sedan. Jag reser mig upp från mitt säte och sätter mig i hans knä där jag kurar ihop mig mot honom jag lägger huvudet till rätta på hans axel och försöker sova igen den sista biten. Harry snurrar mitt hår runt sina fingrar, jag måste erkänna att om han ska leka med någons hår så är nog mitt det bästa :). Mitt hår är drygt en halvmeter långt :). (Jag skojjar inte det är faktiskt det i verkligheten också!) Det är lätt att somna till Harrys hjärtslag och andetag och det tar inte lång tid innan ögonlocken känns tunga, men det är inte på det vanliga sättet som när man tittar på tv och börjar somna. När man börjar somna framför tv:n tvingar man ofta upp sig själv eller lyssnar på ljudet när man tillslut har stängt ögonen, att somna till hjärtslagen av någon man håller av är annorlunda, du behöver inte hålla dig vaken eller lyssna till samtalen efter att du slutligen har gett upp kampen och slutit ögonen. Det är bara att sluta ögonen och höra de sista ljuden innan du faller in i en härlig djup sömn som är så underbar att man inte kan få nog. Jag sover fortfarande då Harry försiktigt lyfter upp mig och bär mig med hela vägen till ett hotell han checkar in på tillsammans med de andra, alla utom Anna som tar en taxi hem med Louis.

Direkt efter den tanken kommer jag att tänka på att det inte alls är fairytale, mamma är fortfarande skadad och i Sverige. Visserligen ska vi snart dit men vem vet vad som händer innan dess? Jag gnyr och kurar ihop mig på sängen igen, Harry blir orolig direkt och öppnar precis munnen för att säga något när Anna lägger sin hand över hans mun och leder honom iväg ut ur rummet. Anna har en ganska skräckinjagande förmåga att få folk att lyda, jag tror att hon skulle ha mycket lättare att proppa igen alla Diktatorers trutar än någon av de där diplomaterna. Om det uppstår ett tredje världskrig så är de Anna de behöver, om det inte är spindlar som invaderar förstås. Jag börjar le lite precis när Harry tittar in, han har väl fått tillstånd till några sekunders visit av Anna...

- In an hour we'll be ready to go to our private jet, Anna will pack you things and Louis will pack her stuff... I will not take anything with me, i think i can get what i need on a hotell nearby... I mean you if you decide to stay a little while at the hospital... When your mother feels better we'll be ready to take of and come here to get our stuff and then go to our place. The boys lives nearby me and Louis penthouse, they will come visit often. And ofcourse they and some of their familymembers will be with us during christmas. It would be so much fun if your family wanted to come.....Säger Harry

- Harry my brother's in Louis age, a little older than you that means. That he doesn't treat me like a princess doesn't mean he'll be critical to my boyfriend, do you really want him to come?? Säger jag

- Ofcourse i do Lisa, i think it's more you than me that's critical about HIM arriving.....Säger Harry

- Oh stop Harry! I think i need some rest now, we don't want you to get caught by Anna do we?? Säger jag, Harry skrattar lite men skyndar sig sedan iväg eftersom att han skymtar Anna i dörröppningen till vardagsrummet. Anna kommer in i rummet och sätter sig på sängkanten brevid mig.

- Är du okej?? Frågar hon

- Mm, jag mår bättre, vi ska ju strax dit. Jag vill bara sova lite innan vi sticker, okej?? Mumlar jag.

- Självklart, säger Anna och reser sig och går. Min mobil piper flera gånger och jag tar upp galaxyn.

Du har 13 nya sms, smsen kommer nu att visas för dig.

Klicka på pilen när du vill läsa nästa.

Ebba: Herregud Lisa är du okej?? Du har väl sett på tv:n?? Finns här<3<3<3 Visste inte att du var tillsammans med Harry styles !!!!!!!!!!! :O :O :O :O :O

Isabelle: GE MIG HANS NUMMER!!!! Om du vill prata, ring mig BTW.

Ebba: Svara snälla jag blir jätteorolig!!!!

Andreas: VILL DU BLI IHOP????

Ebba: Är du död???????

Sebastian A: Var det din mamma på tv??

Ebba: Snälla, snälla, snälla svara jag dör ju!!!!!

Sebastian A: Är du okej??

Ebba: Om du är okej, hjälp är du ihop med Harry Styles?? Tror du han skulle gilla mig?? 

Ebba: Sorry jag fattar väl att du inte vill svara på sånt du är ju ihop med honom....

Andreas: VILL DU????

Sebastian A: Lever du???

Till Ebba: Snälla snälla snälla snälla svara jag menar allvar!!!!!

Oj värst vad man blev poppis plötsligt! Jag svarar på allihop:

Ebba: Jag lever, jag är okej. Det var min mamma på tv, jag har sett, ingen annan blev skadad. Jag är ihop med Harry. Jag är helt säker på att han skulle gilla dig det är därför jag är glad att du inte han före. Tack för att du bryr dig

Till Sebastian A: Det var min mamma på tv, jag lever, jag är okej. Tack för att du bryr dig.

 Till Isabelle: Du får fråga honom själv om du träffar honom. Tack för att du messade.

Till Andreas: Hm... låt mig tänka efter... dkulle vara en pojkvän för att... åh juste!! För att du var otrogen på mig två gånger, behandlade mig som om du ägde mig och gjorde slut på sms!!!

Efter ett tag får jag svar på sms:n:

Ebba: Aw tack Lisa, bra att du lever! Wow alltså, Harry styles!! Beklagar din mamma!!!!<3<3 :(

Andreas: Var det ett ja???

Isabelle: Aa eller hur att jag gör det >:(

Jag ignorerar Issas, skickar en smiley till Ebba och skriver till Andreas:

SKULLE INTE TRO DET DU!!!! 

Sedan somnar jag direkt med mobilen i handen.